måndag 31 oktober 2011

Intro

Så, jag har precis varit på intro på DC. Jag vet inte riktigt vad jag ska säga. Anläggningen ÄR fin. En stor lagun, med utsikt över ett fantastiskt hav. Men... Stressigt... Det är ett bra ord. Och inte särkilt personligt. Bara pang bom på. Vi ska tydligen börja guida redan nästa vecka.. Hm! Vi får se hur jag känner mig imorgon efter första arbetsdagen (08:00-16:30). Intressant!

By the way; a big welcome to Julie's boyfriend and Chris' girlfriend, whom I been told is reading and following my blog! Nice to know that there are more people than my family who's interested in my trip here. Big welcome you guys!

lördag 29 oktober 2011

Utdrag ur dagboken

Så, jag tänkte ge er ett utdrag ur min dagbok, något jag nyss skrev. Och jag vet att jag är extremt ärlig och öppen med allt här på bloggen, något jag aldrig annars är, men det beror nog på att jag är 1000 mil hemifrån...

"Det känns som att jag då och då befinner mig i stormens öga. Jag blir plötsligt helt lugn. Men så rör sig stormen och jag blir åter hysterisk. För det mesta kan jag hantera paniken/stormen, med andra runt om mig. Men så blir jag ensam igen och stormen får full fart..."

Så sitter jag här igen

Stef är på övervåningen och packar sina saker. Hon flyttar till sin pojkvän idag, som kommer med flyget runt 16 i eftermiddag. Och vid halv fem, eller någonstans där, landar Chris och Julie här på ön. Spännande att se vem som hämtar upp dem. Nikki borde göra det, men hon är på bröllop och ville att Zoe eller Stef ska göra det. Men Zoe har halloweenfirande att tänka på och har redan varit tvungen att hämta mig, och Stef vill inte låta sin pojkvän sitta och vänta på de andra på flygplatsen, när han åkt från typ Kina i natt. Helt förståligt! Så vi får se hur det blir... Hur som helst så blir jag fast här i huset f.o.m. runt tre, då Stef åker, fram till runt 18. Och just det - hon tar ju internetkabeln med sig också, och bilen, och cyklarna är hos Zoe nu... Så, ja. Jag har inte ett jävla skit att göra sen. Känner mig övergiven.

Men senare så ska jag över till Zoe på halloweenfesten. Hon hade någon slags folkdräkt, liknande från Tyskland, Holland likande. Söt, så jag ska prova den. Ska försöka släpa med mig Chris och Julie ut också, så att de snabbats möjligt vänder dygnet.

Så, ja... Nu sitter jag här vid datorn och har kommit på att jag vill hem till Sverige. Jag vill se första snön, känna minusgraderna bita mina kinder och se kanalen frysa till is. Se Mollan dampa i snön, skotta uppfarten och sträcka ryggen igen. Jag vill inte sitta i ett mer eller mindre tomt hus, leta efter en förbannad bil att låna, betala 300 kronor för en enkel middag ute eller vara ledig en och en från jobbet varje gång, så vi aldrig kan hitta på något.

Den här resan är verligen inte som jag trodde den skulle bli... :(

Have you ever felt so lost
That no matter what it would cost
You just wanna go home?

Huset









Det började med en droppe

...och slutade med ett förbannat skyfall! Jäklar vad det regnade! Och Stef var hos läkaren mellan ett till fyra, så jag satt fast i ett stort, tyst hus och regnet och mullret utanför. Fett tråkigt... Och här är jag nu igen. Stef över på sin ukulele (stavning?) och jag sitter här och mailar mamma och pappa... Köpt en mobil idag för just ön. Det var 500 kronor det...
Nu ska jag läsa lite, behöver rensa skallen.

fredag 28 oktober 2011

Fjärde dagen

Så, klockan är snart 9 på morgonen här. Vaknade redan vid 07:20, så här sover vi minsann inte länge. Det är ganska omöjligt då tuppaset utanför skräner så dags, och jag har inte lärt mig sova igenom det än. Det kommer nog ta ett tag.
Imorgon kommer Julie och Chris. Jag har nu fått reda på att Chris är i min ålder och Julie är typ 32. Och om jag har förstått det hela rätt så åker Steph imorgon också, i alla fall från huset. Så mina problem just nu på denna heldumma ö är:
- Vi måste få tag i en bil, och försäkringar för den och bensinpengar. Skitdålig stil att de inte sade från början att det kan vara bra att ha en bil! Tack för brist på info!
- Vi måste köpa en router då vi bara har en internetkabel, och den är Stephs, så hon tar hem den till sig imorgon. Så köper vi en trådlös router behöver vi inte kablen. Men routern kostar 150 KYD, vilket är runt 1000 kronor bara så där. Jag, Chris och Julie kan ju självklart dela på den. Och om ingen av dem vill ha den efter det här, och inte jag heller, så kan vi sälja den till nästa volontärer. Likadant med bilen.
- Vi måste uppdatera vårt modem för att det ska funka i ytterligare tre månader, vilket kostar 50 KYD, typ 400 kronor. Och jag måste få veta vart sjutton vi ska fixa allt det här!
- Jag behöver ett simkort till min mobil. Kostnad? Vart köper jag det?

Det finns massa saker jag måste ta med Steph idag, och vi ska kolla på kartor så att jag vet vart allt ligger. Kanske markera ut lite på kartan och sen köpa ny om de som kommer efter oss inte vill ha den.

Just det! Jag har fortfarande en dålig känsla i magen för hela den här grejen, så jag har bestämt mig för detta: f.o.m. måndag ger jag det hela två veckor, och funkar det inte då så tar jag ett flyg hem...

Volleyboll

Okej, jag erkänner. Jag är verkligen kass på många bollsporter, då inkluderat den fruktade volleybollen. Men jag hängde ändå med Steph ner till stranden och lirade, tillsammans med en kille jag inte minns namnet på, Alex, John och Daniel - svensk/mexicansk kille. Hel impad när jag hörde honom gå från spanska, till svenska och till engelska. Hur klarade han det?
Men körde först lite på skoj, sen blev det allvar då vi valde att köra en match. Först till 21 gällde och mitt lag vann. Jag bidrog inte till mycket om man säger så. Fast jag ska vara ärlig och säga att jag var en jävel på att serva många gånger. Den ni!
Sen när vi druckit lite vätska och skulle köra nästa omgång så kom åskan över oss, för att inte tala om regnet. Tycker att det är skitcoolt hur det kan gå från kvavt, fuktigt och 30+ till att nästa sekund vara nere på 15 grader. Isch vad kallt det blev! Så alla sprang in under taket och jag och Steph hade - Tack gode Gud för det - handdukar med oss, så vi kunde få igång kroppstemperaturen ganska snabbt igen.

Nu sitter vi hemma i vårt tysta, lilla hus. Min hjärna är halvt avstängd, så hittar ni många felstavningar i detta inlägg så vet ni vad det beror på. Visserligen är klockan här bara runt kvart över nio, men min hjärna kräver sina tio timmars sömn varje natt och ska den där förbannade, jävla tuppskiten fortsätta att väcka mig varje morgon så skjuter jag den snart. Kuckeliku klockan 6 morgonen. DÖD ÅT FJÄDERFÄN!!

Nu ska jag ta en dusch och saaakta dra mig mot sängen. Jag saknar att ha en hund att gå ut och kissa med innan sängen...

torsdag 27 oktober 2011

Så var de två

Nu har både Cassie och Kate åkt hem, så det är bara jag och Steph kvar (och en stor tusenfoting i dammsugaren - som vi hoppas dog. Bra djurvårdare!) Så nu har vi varit och handlat mat - skitsmidigt. Man går in i Supermarket och så finns tre diskar, en med varm mat, en med grönsaker och en med frukt. Så plockar man åt det man vill ha och betalar vid kassan. Det + vatten och apelsiner gick på 40 kronor. Inte alls farligt!
Så nu ikväll ska jag och Steph träffa lite folk och spela vollyboll, vilket kommer bli väldigt intressant, då jag bara spelat det en enda gång i mitt liv typ. Imorgon ska vi åka och storhandla; toapapper, disksaker, tvättsaker och sånt, så får Chris och Julie köpa nästa omgång när de kommer hit. Avskyr förresten toapappret här: det är typ 5 dm papper på varje rulle, sen är det slut. Kul...!

Nåja, nu ska jag göra mig redo, vilket innebär; gå på toa, stäng av datorn och ta på flipflop skorna. Förresten - ALLA har flipflop här! GALET!

Ny morgon

Idag är tredje dagen på GC. Kate ska åka hem idag, så hon, jag och Steph kanske åker på en brunch lite senare. Annars är dagen helt och hållet hennes att bestämma vad hon vill hitta på. Skypade med pappa för ett stund sedan. Skönt att prata svenska igen, precis som när jag träffade Max igår - det uppskattas!
Så idag åker Kate hem, och blir det bara jag och Steph här till helgen. Under den tiden måste hon och jag skaffa fram en karta, för jag hittar inte ens ut från kvarteret just nu, än mindre i stan. Sen måste jag, Julie och Chris skaffa fram en bil - bara pang bom så där. Även om de andra säger att det är billigare att köpa än att hyra så röstar jag för sista förslaget. För hur sjutton funkar det med försäkringar och sånt om man bara random köper en bil? Jag kan inget sånt! Så på lördag kommer britterna, så på söndag får vi ta tag i hela bilgrejen. Förhoppningsvis bor Steph här till söndag, så hon kan hjälpa mig hämta upp dem på flygplatsen och allt.

Erkänner att jag nu, inte har direkt hemlängtan, men jag saknar Sverige. Tanken på snö (vintern är ändå min absoluta favoritårstid, för er som inte visste det) gör att jag vill hem med en gång. Vi får se hur det blir. Förhoppningsvis börjar jag trivas här med britterna och jobbet. Håller tummarna för det.

Imorgon blir det Skype med mamma och så får vi se. Nu är jag mest intresserad av att se vad dagen har att bjuda på!

Trött tjej vid solnedgången









onsdag 26 oktober 2011

Det blev en dag på stranden - text

Så, vi åkte till stranden. Eller först åkte vi till DC så att Cassie fick säga hejdå, eftersom hon åkte till Texas nu i eftermiddags. Men hon har fått anställning här, så hon kommer tillbaka om en månad. Sen hämtade vi upp Max - svenne!!! :D (han var från uppeåt i landet, och det var verkligen skitkul och skönt att få prata svenska med någon. Det lättar trycket på hjärnan!) och så åkte vi mot blow hole - ett hål i revet, så trycks vågorna in där och vid maximalt tryck blir det som en enorm fontän (se foton nedan). Skitcoolt! När vi varit där åkte vi och käkade lite (typ ris med bönor, bbq sås, kyckling, rödbetsgrejs, en banan, en potatis och ja -det var nog allt.) De sa att det var den maträtten som är mest lokal här.

Därefter släppte vi av och sa hejdå till Cassie på flygplatsen och så åkte vi och köpte vi en adapter till mig, medan Kate och Max lekte i butiken med toaletter och julglitter. Små barnrumpor är de minsann! Hahaha!

Nu ikväll ska vi alldeles strax dra oss mot stranden, se på solnedgången och ta oss en drink. Sen blir det middag ute, hem och dricka lite mer och möta upp lite folk ute senare och dansa. Är skittrött, så kommer klart nöja mig med två glas som mest idag - tack!

Det blev en dag på stranden - kort









Det är fult att ljuga

Det är fult att ljuga, så jag ska vara ärlig; min morgon = panik, ångest och förtvivlan. Så, nu ljuger jag inte. Jag kan säga att det var på precis samma sätt i Now Orleans som det är nu, och jag börjar vänja mig vid mig själv. Men det finns ändå ingen vidare förklaring till mitt beteende. Gråt och låsa in sig på badrummet är ju lustigt, eller hur? Som skönt var kom Steph upp, jag sa att jag hade panik och hon tröstade mig så gott det går. Kul när mamma läser det här, då kommer hon väl simmandes över Atlanden för att ta hand om mig. Hahaha!

Kom i alla fall fram till ett varmt, fuktigt och mulet GC (Grand Cayman) igår, efter ungefär en resan från 07:00-24:00. Inte så lång resa, eller vad säger ni? Så möttes jag upp av tre underbart lyckliga tjejer som var jättesnälla. Två är volotnärer (Steph från Tyskland och Cassie från Texas) och en som jobbar på DC (Dolphin Cove), men hennes namn har jag glömt. Nått kort var det i alla fall. Vi åkte till Supermarket och sedan till huset. Gemensamt och sammansatt vardagsrum, matrum och kök, men det är precis lagom stort för tre personer. Sovrummen är på övervåningen, tillsammans med dusch/toaletten. Två toaletter på nedervåningen också, tillsammans med tvättstuge-skåp.
Efter mycket om och men gick vi ut för att äta, men jag som var en levande död zombi drack bara några klunkar vatten, och vid tio åkte vi hemåt. Kan säga att vi har en oväder på väg in också - två stormar som tydligen ska krocka här över GC. Härligt, det säger jag bara! Så jag fick höra att de senaste två veckorna har det mer eller mindre regnat hela tiden, men de lovar att vädret ska bli mycket bättre sedan i november.

Nu ordbajsar jag en massa, och jag är säker på att ni vill se foton och kanske till och med videoklipp, men så mycket orkar jag inte med. Klockan är ju ändå bara kvart i nio här just nu...
Kan i alla fall ge er tre uppdateringar till:
1. min dator går inte att ladda, för den får inte plats i adaptern. Det hade jag glömt från senast, då jag var tvungen att använda en sådan där förlängningslåda. Får fråga tjejerna var man kan köpa en ny adapter, och se om den kanske kan funka istället. Annars blir jag datalös i tre månader.. Det skulle suga!

2. Jag har ingen som helst mobilsignal här, så måste nog åka och köpa en telefon för runt 16 dollar och kanske ett sim-kort också, så jag kan sms:a och ringa lite med Sverige.

3. Vågorna i går var extremt jättehöga - vi snackar upp mot 3 meter höga. Och ingen av de som jobbar där hade sett något sådant så tidigt i oktober. Tydligen ska sådana här stormoväder komma först senare. Så vågorna gör hur som helst så att nästan hela stranden sköljs bort och de översvämmade både parkeringen och restaurangen vi åt hos igår. Hopp...

Nu ska jag snyta mig, se hur jag ser ut i ansiktet efter tårarna och vid svensk tid 17:00, min tid om en timme - ska jag Skypa med mamma och pappa. Gött!

måndag 24 oktober 2011

Sittandes på en jumbojet

Jajamensan, nu är jag på väg! Och stackars mamma som grät när vi sade hej då utanför tåget. Och när hon gråter - gråter jag. Jobbiga, lilla, söta mamma!
Hur som helst; jag sitter på mitt rum i jumbojet-hotellet, tittar på "pengarna på bordet" och äter smörgås. Inte särskilt hungrig - bara massa pirr i magen, men det ordnar sig nog. Träffade en trevlig gubbe på tåget som skulle hela vägen upp till Gävle. Han hade åkt tåg sedan klockan 15 i dag! Fy fan säger jag bara! Hahahha! Men jag kommer ju få det precis lika jobbigt imorgon, så jag ska ju inte säga så mycket.
Nu är klockan 20:30, och jag som ska upp halv fem behöver snart hamna i säng. Härligt - är helt slutkörd. Det blir så när man är nervös.
God natt!

Nervös

Som min arbetskamrat Julie sade om hela den här resan: man är "excited and terrified" på samma gång. Jag känner verkligen så! Bubblorna i magen ger sig inte! Hahaha! Men måste säga att genom att trycka i mig lite godis så blir livet aningen bättre!
Så, detta är planen:
Om ungefär en halvtimme ska vi äta - spagetti cabonara - mitt önskemål!
Vid fyra åker vi in till Linköping. Klockan 17:15 kommer mitt tåg (förhoppningsvis, men det är SJ så jag räknar med förseningar!) som tar mig hela vägen in på Arlanda.
Där letar jag reda på min flygbuss; nr. 14 och åker till jumbojethotellet. Försöker sova.
04:30 nästa morgon ringer min mobil. 05:00 kommer första flygbussen, jag åker mot flygplatsen och checkar in, går genom säkerhetskontrollen och väntar på första lyftet 07:10.
Landar i London. Väntar på nästa flyg. Tittar på folk... Lyfter och landar slutligen på Grand Cayman Island där jag kommer bli uppmött av någon av personalen från centret. De kör mig till mitt boende, jag träffar troligtvis Nicki senare på kvällen och sedan - sedan blir det bara till att låta verkligeheten kommit ifatt mig.

Grymt spännande! Nöff nöff!

lördag 22 oktober 2011

En slags hejdå-fest



Jag tog en promenad till Erika igår kväll för att gå ut med henne och Elin. Egentligen var det inget särskilt med utgången, men för mig blev det som ett hej-då inför resan. Det började med lite trevligt prat, och slutade med gammal 90-tals musik som vi alla vuxit upp till. Läskigt att man fortfarande kan texterna!

Vid 23:00 var det till att dra på sig skorna och traska mot stan. Det tog visst ett tag - men med trevligt sällskap funkar allt! Ett besök på Brygget, var sin Sex on the beach - MUUUUMS!! Sedan vidare mot det som står "KOPIA" på min arm idag (snygg stämpel) - City Bowl. Lite mer folk här. Dans, lite mer vätska och träffa gamla "vänner". I slutet drog vi mot Elins typ hus (?) och satt där och pratade i nån timme, eller så. Kanske bara var en halvtimme, femton minuter, för gick ju från stan till Mossen - och det tar tid!!

Men vi hade kul! Mycket dansande, försök att supa mig under bordet - det misslyckades stort. Det var istället Erika som somnade på golvet kl. 03:00. Haha! En lap-dance för Erika, och lika väl för Fredrik (ny Facebook-kompis). Han hade smått kul åt min fylla - det märktes. Men det var roligt! Träffade även Per - som känner Mullvaden och glatt ville att vi skulle ringa honom. Jag nekade det samtalet. Fick även träffa Snöret (eller tror han hette Konny??) och Stjärnan - han hade många stjärntatueringar.

Måste ju även berätta att även mamma hade en bra kväll igår. Ladies night i Linköping med flera väninnor. I slutet får "artisterna", eller vad de nu kallas, enorma blombuketter. Alla kastades ut i publiken, förutom mammas. Hon fick ögonkontakt med Brolle, räckte fram händerna och han gav henne sin bukett. Detta var det första jag fick höra i morse. Hon var mäkta stolt - speciellt eftersom min kära moster, som också var med - är tokig i Brolle. "Hon var helt svart i ögonen" förklarade mamma. Det skulle jag med vara om det gällde blommor från någon av mina idoler. Fullkomligt kolsvart. Hahah!

Nu vankas älgstek och ett besök av Erika då vi ska dela taxinotan och jag ska få mina handskar och läskedrycker tillbaka. Sen blir det en dusch och lite packning inför resan.

(Jag tycker om att önska alla god jul och gott nytt år redan nu!)

onsdag 19 oktober 2011

Disney

Disneymusik och filmer kan verkligen få en lugn! För ja, jag erkänner - jag är nervös. Men vad gör inte saken bättre om man lyssnar på Lejonkungenmusik, för att inte tala om Prins Ali från Aladdin! Bäst!!
Ikväll ska mamma och jag börja packa lite, så att vi sedan har några dagar på oss att köpa in det sista jag kan behöva. Jag håller även på att tvättar allt vad jag kan, så att så mycket som möjligt är rent - för jag kommer behöva mycket kläder!
(Måste bara få tillägga att jag nu hittade havet är djupt på Spotify! Yeaah! )
:)

Nej, men nu ska jag nog börja packa, lägga ner lite sommarkläder.
Imorgon blir det intervju för MVT och sedan släktfirande för mormor och morbror!
Och undra varför Amelia ringde mig tre gånger för en timme sedan, och nu inte svarar... Hm!

måndag 17 oktober 2011

Nya saker att göra

Så, nu börjar jag få ett hum om vad som ska göras.
Köpa nya gympadojor troligtvis, så jag kan arbeta i dessa och även jogga lite på stranden så jag håller kondisen (den icke-existerande) uppe.
Massa hårsnoddar och hårspännen. Drömde dock att jag klippte av mig allt hår och GUD VAD SKÖNT DET VAR! Hahaha!
Men lite godis behövs för resan. Ska även köpa en bok på Bokia som jag hittade för 49 kronor här om dagen.

Just det! Mailade familjeredaktören på Motala/Vadstena tidning, och det verkar som att det blir ett repotage om min resa. Kul - lokalkändiskap. Hehe!

Grattis till mamma och pappa som även hittat till min blogg nu! Min fortsatta uppgift är bara att fortsätta sprida dess web-adress så fler släktingar hittar till den.

lördag 15 oktober 2011

Så sant som det var sagt

Pappa sade något till mig idag, precis som han sade till mig efter min vistelse i New Orleans:
"Tänk på den där unga, arga tjejen, som hade missat bussen första dagen till skolan. Om du skulle sagt till henne att hon skulle åka till New Orleans själv i en månad och kort därefter åka till Västindien i tre månader... Vad tror du hon hade sagt då?"
Och han har rätt! Inte skulle jag kunna tro på en sådan sak då! Men jag erkänner och säger sanningen nu: jag tycker att det här kommer att bli skitkul - och skitläskigt. Jag har ett enormt kontrollbehov, och det är jag fullständigt medveten om, och detta behov gör resorna så mycket svårare. För jag vet inte om jag kommer tycka om delfinerna, fåglarna, mina medarbetare. Tänk om jag får en extrem hemlängtan redan efter en vecka? Och jag som har gett ett löfte att jag inte ska lämna förrän efter tre månader. Det finns allt för många "tänk om" för att man ska må bra i världen...
Så därför ska jag nu försöka skita i allt som heter "tänk om"! Tänk om det, och tänk om det...! Skitsamma! Jag ska åka till Cayman island, jag vet inte hur det kommer bli, men det ska bli ett sant nöje att få upptäcka det!

Och kom på en bra sak ikväll! Det är en ö - de borde ha mycket "sea food", som i New Orleans - och där var det skiiiitgott att äta. Okej, krabbkakan var äckligt torr, men räkröror, kräftstjärtar! Hoppas de har samma matvanor! Mhmm! :)

Nu ska jag snart dejta sängen. I veckan blir det mycket att fixa med; packa, fira tre släktingar, fixa alla papper inför ansökan till sommarjobb även nästa år på Kolmården, fixa nya böcker, köpa lite fler saker och ja... hinna andas också.

God natt!

fredag 14 oktober 2011

Världens bästa föräldrar

Lägg märke till att min blogg nu är precis som lilla Nature hophead vill ha den! Perfekt!

Jag har sagt det här förut, och jag kommer fortsätta säga det hela mitt liv. Och alla som hör mig säga det kommer tänka "Nej, för det är mina!" Det jag pratar om är... - JAG HAR VÄRLDENS BÄSTA FÖRÄLDRAR! Seriöst - jag har verkligen det!
Till att börja med; farsan sade: om du åker på den där resan så ska jag betala flybiljetten åt dig. Sagt och gjort. Min kamera gick sönder, och farsan ville inget ha för en massa poäng på Optimera som han hade skrapat ihop. Där fick jag mig en helt ny kamera. Och det är tack vare både honom och mamma som jag vågar ge mig ut på ett sådant här äventyr. För hade de inte uppfostrat mig så jag blev självständig, fått mig att diska, bädda sängen, städa mitt eget rum och så vidare, så vet jag inte vart jag skulle stå idag. De släppte av mig i Norrköping och betalade min hyra, så att jag skulle slippa pendla och se ut som en levande död på grund av tröttheten. De fick till och med iväg mig till New Orleans. Och nu detta! Så; jag skriver det igen, nu i fet stil:

JAG HAR VÄRLDENS BÄSTA FÖRÄLDRAR

söndag 9 oktober 2011

Ny rapport

Biljetterna är bokade och jag funderar starkt på om jag ska börja packa redan nu.
Den 24:e oktober åker jag tåg från Linköping till Arlanda i Stockholm, letar reda på en flygbuss och åker till mitt hotell - som råkar vara en jumbojet. Fett coolt! Klockan 07:10 nästa morgon sitter jag på första flyget mot England. Efter ett byte där åker jag vidare och landar en massa timmar senare på Grand Cayman Island. Gött, gött, gött! Det kommer bli ett riktigt äventyr - det kan jag lova.
Jag har även fått kontakt med mina två arbetskamrater nu; Julie och Chris. Julie har jag fått som vän på Facebook, och Chris mailar jag med. Hon har jobbar på någon flamingopark i England och är utbildad som marinbiolog - hon är smart med andra ord -, och han har precis avslutat sina studier - vet inte vad för studier än - och nu vill han på ett äventyr. Det låter som två bra kompisar som jag kommer få! Jag åker redan den 25:e ju, och de kommer båda den 29:e. Däremot verkar det som att vi åker hem på samma gång; den 1:a februari.
Ett problem dock: vi får bara vara där max 3 månader utan visum, och alla tre går över den gränsen. Vår kontaktperson Nikki försöker just nu lösa det hela, för det KAN gå, annars får jag åka hem en vecka tidigare än de andra två. Skittråkigt om det blir så. men som Nikki sade; "det beror helt på vem som jobbar på flygplatsen just då, om de släpper in er en extra stund eller inte." Så vi får se då. Annars har jag en öppen biljett hem, så kostar nog inte allt för mycket att boka om den. Bra det!
Nu ordbajsar jag massa känner jag. Klockan är halv två, så ska gå ner en våning och se om vi ska äta lite lunch. Sedan åker jag mot Norrköping, för att jobba på Kolmården mån-ons och hälsa på skolan på torsdag. Sedan måste jag fixa till bloggen - den är skitful! Men kan inget göra så länge datorn dampar och inte låter mig ladda upp min egna bakgrund. Sug!

tisdag 4 oktober 2011

Det närmar sig!

Spännande!
Idag ska mamma och jag åka och boka flygbiljetter till Grand Cayman. Får se hur mycket det kommer att kosta. Sedan ska vi skanna in papper som; polisrapporter, bankpapper, resebiljetter, passfoton m.m. och skicka till Nikki. Sedan är det bara till att vänta på avfärd.

Vet nu också att mina arbetskamrater heter Julie och Chris. Båda två kommer från England, så det är väl ganska skönt med några som kommer från Europa, men också svårt när jag nu vet att de pratar flytande, flytande, flytande engelska, medan min faktiskt är smått knagglig ibland. Men det kommer nog gå bra! Det mest intressanta ska bli min egna dialekt, då jag troligtvis kommer blanda den med brittiska och amerikanska. Hm! Hahaha! Det kan bli väldigt intressant!

lördag 1 oktober 2011

Nu så!

Jag fick för några dagar sedan veta att det gäller! Nu gäller det för glatta livet! Jag ska till Västiniden, jag ska ta hand om delfiner och fåglar, och jag ska vara bortrest under tre månader. Jag ser fram emot resan, trots att den skrämmer mig lite. Jag har varit bortrest förut visserligen, men då var det "bara" en månad. Nu är det trekvarts år. Men det kommer gå bra! Om en månad åker jag!

Dolphin cove - here I come!