Det är galet, men hur kan en låt få så många känslor att strömma fram? Att få en att börja gråta i oförståelse?
Varför?
Vad?
Hur?
Nej, jag tänker inte säga vilken låt det är, för jag tänker hålla den för mig själv. Den avslöjar alldeles för mycket och väcker alldeles för mycket känslor. Allt jag vet är jag aldrig kommer glömma det ögonblick jag fick höra att du var död. Oförståelsen, känslan av hopplöshet och vilsenhet. Den totala chocken.
Hur kunde någon som du dö så ung? Hur kunde det ske? Vad hände egentligen? Ett enda samtal och min värld vände sig upp och ner. Det ska inte kunna ske... Så hur kunde det? Fan...!
Jag kommer verkligen aldrig att glömma ditt leende. Hur du alltid strålade. Hur du kunde så mycket. Hur du visade mig nya sätt att se saker. Att lära sig saker. Att du påverkade mig. Att du ökade mitt intresse för livet.
Jag kan bara avsluta det här inlägget med ett enda ord, för trots att du bara hann finnas i mitt liv en kort stund, så påverkade du mig för resten av livet:
TACK
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar